Det blev en snopen dag för oss. En match förlorad med 0-1, en avgjord och tre vunna matcher. Det var så nära! Om vi inte hade förlorat mot dalkurd så hade vi gått till final. Fyfan. Sånt här känns förjävligt, med tanke på hur bra vi var. Aja, det är väl bara att bita i det sura äpplet, bryta ihop och komma igen och så vidare... Nu är jag trött från topp till tå. Ont i huvudet också efter att jag gråtit så mycket till filmen jag såg när jag kom hem. "Allt för min syster" var väl kanske tredje-fjärde gången jag såg den men ändå så rann tårarna. Blir en tidig kväll för mig för imorgon bitti är det fotboll som gäller igen.